Helt ärligt vet jag inte hur jag ska tolka detta, att jag hela två gånger tillagat oätliga efterrätter. Men igår var det återigen dags. "Pastel de Yucca con leche condensada" - yuccakaka med kondenserad mjölk. Jag spenderade avsevärd tid på reaserch, och då yuccan (a.k.a. cassava) är en stapelvara i Honduras med omnejd kändes kakan spännande och är antagligen mycket autentisk. Förutom en liter riven yucca innehöll kakan ägg, socker, kokosmjölk, och torrmjölk och smaksattes med bl.a. vanilj, kanel och muskot. Det blev en enorm kaka - desdå värre då den verkligen inte var god. Konsistensen påminde om en kombination av pudding/ostkaka. Likaså smaken, fast jag tror inte att man skulle tycka om den, även om man gillade pudding/ostkaka... Dessutom hade anrättningen en färg inte olik den som rå riven potatis får om man låter den stå ett tag. Beige. Grå... Det enda som var fint var den kondenserade mjölken som skulle hällas över anrättningen (kanske för att dölja såväl utseende som smak) men den kan jag ju tyvärr inte ta åt mig någon som helst ära för. Som tur var provsmakade jag lite innan jag for i till kvällens tillställning, som utspelade sig i det fasionabla Hammarby Sjöstad, och fixade en backup. Mango och banan-gino med kokos och resten av den kondenserade mjölken. Det kändes mer som att det BORDE vara någon i den stilen man äter i Honduras... lätt, sjukt sött och gott.
Dock skimrar minnet av kvällen, även för mig, i cevichens vackra färger, och med dem på näthinnan har jag höga förväntningar inför torsdagens "den resande magen goes algerian lunch"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar