texaspecan..

jag blev glad och även lite förvånad över att jag inte tänkt på det direkt, texaspecan..det lär ju ha med Texas att göra och därmed kvalificera sig som efterrätt på tema Texas.

själv blev jag lite besviken på den pecanpie som under bakningen doftat så obeskrivligt lockande..men idag åt jag resterna och blev mer imponerad. kanske var det den tillhörande marsán vaniljsåsen som gjorde susen. iallafall här följer recept för er som vill prova göra er egen pecanpaj, det var lätt så sätt igång.

glöm inte vaniljsåsen..

Antal portioner: 6
Färdigt på: 3 tim 25 min

Ingredienser

Pajbotten:
4 dl mjöl
2 msk socker
150 g smör
1 tsk ättika
2 msk iskallt vatten
Fyllning:
2 st ägg
1.2 dl socker
0.5 tsk salt
2.4 dl ljus baksirap
1 msk smör, smält
1 st vaniljstång, innanmätet urskrapat
3 dl pecannötskärnor
1 msk vetemjöl
Till servering:
Vaniljglass av hög kvalitet..fast jag röstar på vaniljsås! kesella med vaniljsmak funkar också.

Gör så här
1. Pajbotten: Blanda alla ingredienserna snabbt i en skål. Knåda degen tills den är jämn och smidig. Låt degen vila cirka 2 timmar i kylskåpet.

2. Kavla ut degen mycket tunt och klä en smörad pajform om cirka 25 centimeter i diameter. Picka degen med en gaffel och ställ in i frysen medan du förbereder fyllningen.

3. Fyllining: Sätt ugnen på 175 grader. Vispa äggen luftigt i en skål och tillsätt sedan socker, sirap, mjöl, smöret och innanmätet av vaniljstången. Blanda väl.

4. Strö pecannötterna i botten på pajskalet och täck med fyllningen. Ställ in i ugnen på mellersta falsen i cirka 40 minuter, eller tills mitten av pajen är fast. Låt svalna i ungefär 30 minuter.

5. Skär upp tårtbitar och toppa med vaniljglass. eller dränk i vaniljsås..

Jag måste avsluta med att betona att den var god, faktiskt, jag var bara lite gnällig för att en den inte blev exakt så som jag föreställt mig. men ibland blir det som bekant inte som man tänkt sig, men det fina är att det oftast blir bra ändå!

Ett misstag som gjordes från min sida var att använda en form med löstagbar botten vilket resulterade i att en del av fyllningen läckte ut..och blev till lite olika knäcklager runtomkring på plåten, detta hade varit godare på själva pajen än som små halvbrända bortskrapade bitar..som efter några dagar i kylen nu förpassats till komposten.

I övrigt måste jag såhär i dessertrapporterandet hylla en riktig godbit som jag bjöds på hos Mikaela och Erik som hade fixat maffiamiddag..het tomatsås med fin pasta som toppades med en fantastisk smakupplevelse i form av canoli, en slags knyten av hård deg med chokladtäckt insida fylld med sval ricottaost. jag blev kär! Finns tydligen bara att köpa på två ställen i stockholm (odenplan och sickla) och är importerade (djupfrysta) från självaste Italien. Något som kändes aningen okorrekt med tanke på att vi avnjöt denna delikatess med släckta lampor i ljusens sken firandes earth hour..hehe. Ett projekt vore att lära sig baka dessa canolis, kan vara ett lifetime projekt men så värt.

men, nu är det inte just Italien som är fokus utan självklart den sydamerikanska delen av världen..närmare bestämt Honduras!